För två veckor sedan landade jag på Toronto Pearsons International Airport. Efter åtta timmar på ett trångt flygplan tuggandes på en mjuk, äcklig kycklingwrap tänkte jag äntligen pusta ut över att vara framme, men stoppades i tullen och blev kvar där tre timmar. Jag förhördes av ett antal olika vakter, i ett antal olika förhörsrum. Jag berättade min livshistoria för sex främmande människor, visade mina konton, visade innehållet i mina väskor - fick även pröva mina hockeykunskaper då de bad mig ge dem namnet på samtliga spelare i Maple Leafs och Toronto Marlies samt deras positioner. Det är svårt. Jag gillar hockey, jag följer lagen, men.. det är jävligt svårt. Det är ännu svårare på skakiga ben och med tidernas värsta handsvett. Efter att ha nämnt några namn på personer i Leafs med samlingsnamnet "They play on top, making the scores" skrek en utav vakterna till och spända ögonen i mig "You don't know the name for that?". Jo, självklart. Forwards. Wingmans. And centers. Defenceman. Goalie. Till slut, när jag var på bristningsgränsen och tänkte kapitulera och åka hem säger en bister man "Välkommen till Canada". Hamnade till slut på flygplatsgolvet och grät några jag-tycker-synd-om-mig-själv-och-är-ensam-tårar..

Idag åker jag hem. Jag har haft två fantastiska veckor här. Jag har lärt mig att gilla staden. Här finns ju allt, i mångfald. I höst åker jag tillbaka, då gärna tillsammans med någon och vill gärna resa runt i Canada då - till Detroit, Ottawa och Vancouver för att sedan avsluta här i Toronto. Avslutade den här dagen med favoritlunchen på Longo's på Maple Leafs Square. Blåbar, björnbar, hallon, jordgubbar och massa olika toppings. Vi hörs i Sverige!