En snabbis

.. Från min rast på jobbet. Slutar 21:30 och då ska jag hem till sängen. Och sova. Huvudvärk från hell / trött tjej

Jobba

Ligger i sängen och lyssnar på P1 Dokumentär om Emma som har cancer. Det är så sorgligt men Emma är så stark och härlig att jag omöjligt kan sluta gråta. Om en timme går jag till jobbet, men innan det ska jag hinna äta färdigpasta från Felix. Det blir årets midsommarlunch!
 
Önskar er en fin midsommar.
 

Som ett vykort

Igår hade Joline alla kompisarna här hemma. Vi pysslade tills hela köket såg ut som ett världskrig, sedan åt vi glass och hängde i lekparken. Och som vanligt avancerade vi med sandslott. Det finns ingenting jag går in för så hårt som när jag bygger sandslott. Jag slutar lixom aldrig att bygga, det finns inget stopp. Som ett vykort, va?

Näää

Jag bytte om i sista sekund. Jeans och tröja. Kimonon som är så där sanslöst rosa och vacker får alltså hänga kvar i garderoben och vara det. Det är tydligen där den gör sig bäst. Nu åker jag hem till mamma och firar henne ♥


Och igår kväll..

Fattar ni vad sanslöst vackert livet är ibland?

Vi grillade revbensspjäll som blev lagom brända och tittade på sjön och den rosa himlen. Så drack jag loka direkt ur flaskan och saltade mina tomater hur mycket som helst. Efter midnatt började jag baka fransk chokladtårta till mammas kalas men eftersom att båda formarna läckte fick det bli en extra tjock tårta i en extra stor form. Omöjligt att bedöma hur kakan smakar, men gästerna får avgöra.

Vad jag har gjort sedan senast..

Jag har spelat gitarr. Väldigt mycket gitarr. Mest spelar jag Sophie Zelmani och just nu låten Oh Dear. När jag spelar försöker jag ta ljuva, musikaliska bilder på mig själv men misslyckas oftast. Här är ett exempel. Snart ska ni också få höra mig spela och sjunga, för det har ni aldrig gjort, visst?

Jag är kär!

.. I min klänning. H&M gör det igen!

Favoritplats

Sitter vid skrivbordet i mitt rum och har precis skrivit en fantastisk dikt om vänskap. Och att åldras, hur livet förändras. Den är tillägnad Josephine, så hon ska få läsa den först sedan kan jag dela med mig till er.

Morgonstund

Härlig, lyxig frukost med mamma och Joline på trappen. Bra start på dagen.

Vi får inte vara så hårda mot oss själva

"Nu var du lite väl hård mot dig själv!" Sade han med det svarta, krulliga håret och det fick en enorm genomslagskraft. Jag reagerade då, funderade sedan och påminner mig själv om det ofta. För det finns ingen i världen vi dömer, straffar eller granskar så hårt och orättvist som oss själva. Jag har straffat mig själv hela livet, för att jag inte haft tillräckligt god självkänsla. När jag var yngre straffade jag mig själv genom att avstå från saker jag egentligen ville göra, sedan fortsatte bestraffningen med ätstörningar, därefter skar jag mig och fick ärr som skulle påminna mig om det självdestruktiva beteendet resten utav mitt liv. Jag har varit hård mot mig själv, mot min kropp. Jag har varit usel på att boosta mig själv och ge mig själv uppmuntrade klappar på axeln. Jag kan fortfarande falla tillbaka i gamla mönster, då blir jag alldeles för hård och orättvis igen - men oftast är jag snäll och påminner mig själv om att jag är en okej människa som duger precis som jag är. Jag gör så gott jag kan, iallafall.

Född 2010

Har ni sett dokumentärserien "Född 2010" på SVT? Om inte måste ni gå in på playkanalen och titta på denna säsongs fyra fantastiska avsnitt. Jag är såld. Jag gråter och skrattar i omgångar när jag tittar, jag förundras, dömer, förlåter, minns och glömmer. Det är som att få tjuvkika in i så många härliga familjers liv och känna en slags samhörighet. Jag har precis suttit på en hård, obekväm pinnstol framför datorn och sett veckans avsnitt. Jag grät massvis och nu är jag tvungen att dela med mig till er - för något sådant här får man inte missa.

HÄR ser ni programmet. Kan inte ni tipsa mig om era bästa tips? Finns det något jag bara måste se?

Kaosiga veckor

Jag har några riktigt kaosiga veckor framför mig. Det sköna är att jag slipper tänka. Det jobbiga är att jag inte har lika mycket tid att hänga med Joline eller framför Grey's Anatomy. Jag kommer blogga ifatt sen. Lovar.


Pluggkväll




Det är pluggdags. Jag har två inlämningsuppgifter som måste in, för första gången lämnar jag in efter deadline. Det har varit så fruktansvärt mycket senaste veckan att jag helt enkelt prioriterat bort det. DUMT. Nu väntar en lång natt med social omsorg och socialpolitik.

Det var där det hände

Igår lämnade vi in Jolines urväxta kläder till bytardagarna. Idag hämtade vi pengarna. Hur smidigt och praktiskt som helst. Försäljningen pågick tidigare idag på min gamla högstadieskola. Det är en härlig känsla att vandra genom korridorerna - för det var där det hände. Det var där jag gick i 7:an med såriga handleder. Det var där jag blev kär. Det var där jag fick mitt hjärta krossat. Det var där jag blev kär igen. Jag gick där med världens sämsta självkänsla men ett grymt självförtroende i ett par högklackade skor och ville att alla skulle vända sig om. Behövde att alla skulle vända sig om. Jag gick där med propaganda t-shirtar och håriga ben, utan smink. Jag gick där när jag hatade att lära mig. Jag gick där när jag insåg att det är så jävla kul och inspirerande att kunna saker. Jag gick slutligen där med Joline i magen. En pytteliten Joline-bebis inuti min kropp.

Det var där det hände, för att det var där jag blev jag. Det var tre intensiva år med känslomässiga kollapser och euforiska lyckorus. Det var kaos. Det var så himla underbart. Idag gick jag där, med sår som läkt, med en bra självkänsla, med lagom mycket smink och rakade ben men kallar mig fortfarande feminist. Och med min bästa unge som blivit 4 år. Kan ni känna igen er i detta? Berätta.

Känslorna som uppstår när Martin Melin ser stolt ut

Jag tittar på reprisen av Let's Dance och börjar gråta när Camilla Läckberg kommer fram till juryn, för Tv4 filmar hennes man Martin Melin som lyser av stolthet. Han är så stolt att stoltheten går rakt igenom rutan och landar hos mig. Jag är så blödig. Nu ska jag fixa får lördagsmiddag med Hannah & Amandas nya podcast i öronen - denna gång om graviditet. Hur mysigt?

Shoppingdag

Joline och jag ska shoppa och mysa på stan hela dagen idag. Återkommer senare till er! Ha en fantastisk fredag.

Kvällsmys

Kanelte, plugg, Grey's Anatomy och myskväll. Fredag imorgon, vad har ni för planer?


Dagens Aha-upplevelse

Kritvita skor. Det är vår!

Jag använder hen

Jag använder ordet hen. Gör ni? När jag pratar med Joline om människor eller djur vill hon gärna bestämma deras kön. Hon vill lixom bekräfta om det är en han eller hon, snopp eller snippa. Jag har börjat använda hen när vi pratar om någon som vi inte behöver veta könet på. Till exempel var vi på vårdcentralen igår och när vi väntade på doktorn så sade jag "snart kommer hen". Det kunde inte kännas mer odramatiskt så varför allt detta motstånd?

Morgon med Schulman

Vaknade klockan 07:00 och började titta på repriser av Schulman Show. Jag har ganska nyligen börjat följa det, så det är fortfarande mycket jag missat. Joline vaknade nyss och sitter nu i rummet bredvid och tittat på Bolibompa. Vi brukar göra såhär på helgerna och starta lugnt, i varsitt rum, framför varsitt program eller jag med en tidning eller bra bok. Efter någon timme är vi redo, då käkar vi frukost ihop. Godmorgon!

RSS 2.0